JAIK vann Jönköpings första turnering i handboll

Jönköping var tidigt ute med handboll inomhus. Jönköpings AIK vann i november 1925 en av de första inomhus handbollsturneringar som spelades i Sverige. Jönköpings IS kom tvåa.

Handbollen kom visserligen till Sverige i början av 1900-talet, den första dokumenterade match som spelades inomhus var redan 1907 i Karlskrona mellan två lag från Flottans sjömansskolor. Sporten spelades under de närmast kommande åren främst utomhus och det genomfördes flera turneringar i Göteborg, Stockholm och Karlskrona. När Svenska Lekförbundet, föregångaren till Svenska Handbollsförbundet, i början av 1920-talet ordnade kurser i handbollsspel på flera platser i landet, bland annat i Jönköping, väcktes intresset bland klubbarna i staden.

Fabbe Biörk arrangerade

I november 1925 arrangerades en stor turnering i Jönköping med tio deltagande lag. En av initiativtagarna var JAIK:aren och gymnastikdirektören Fabian Biörk, som då arbetade som gymnastiklärare på Läroverket. Datumet för turneringen är anmärkningsvärt, enligt Svenska Handbollförbundets historik, Jönköpings var tidigt ute. Samma år spelades det liknande turneringar inomhus i Stockholm, Göteborg och Kristianstad, men i övrigt var inomhushandboll något helt nytt i Sverige vid den här tiden.

"Svensk rugby"

Efter turneringen i Stockholm, i januari 1925, skrev Dagens Nyheter om den nya sporten. "Handboll är intet spel för mammas gossar. Från första minuten till sista gäller det för varje man att ligga i för fulla muggar, ge och ta törnar. Det sista sker visserligen ofrivilligt, men kan i alla fall inte undvikas med den rasande fart spelet har". Svenska Dagbladet skrev också, och gav handbollen namnet "svensk rugby". Ungefär som idag alltså...

Handboll 1925 hade i övrigt inte särskilt många likheter med dagens avancerade tävlingssport. Man spelade, som i fotboll, över hela planen, något som liknar dagens anfalls- och försvarshandboll fanns inte, det kom först på 1940-talet med Majornas IK i Göteborg som föregångare. Regelverket var inte utvecklat och dessutom fanns inga bollar specialtillverkade för handboll, utan man spelade med fotbollar.

Matcher i Läroverkets gymnastiksal

Spelplats för turneringen i Jönköping var Läroverkets gymnastiksal. Hallen var inte ändamålsenliga för sporten. Ribbstolar och annan utrustning var i vägen, det fanns värmelement längs väggarna som gjorde det extra farligt. Plats för publik fanns det inte heller. Men det var den bästa hallen, även om det fanns inomhushallar på regementena A6 och I 12 också. Publiken var främst hänvisad till kortsidorna, där en plats vid någon av målstolparna kunde innebära fara för livet när någon av JAIK:s eller Frams storskyttar tog i allt vad de orkade.

Fotbollsklubbarna hade vid den här tiden börjat använda sig av handboll som uppvärmning inför träningarna (jfr innebandy på 1980-talet), så helt obevandrade i sporten var inte spelarna i Jönköping.

Spelare från fotbollslagen

Jönköpings idrottsföreningar var definitivt intresserade av den nya sporten, hela tio lag ställde upp. JAIK och Jönköpings IS fanns självklart med bland dessa. Av de klubbar som senare kom att bli välkända handbollsföreningar i Jönköping fanns Tord och Fram också med.

Det gick bra för JAIK och JIS, som hämtade merparten av sina spelare från klubbarnas fotbollslag och bland sina friidrottare. Fotbollsspelarna hade viss erfarenhet av spelet och friidrottarna var vältränade i löpning, hopp och kast, vilket också är grundidén inom handboll. JAIK vann turneringen obesegrat och JIS kom på andra plats. Blivande handbollsallsvenskarna Fram (i slutet av 30-talet) kom på tredje plats. Tord åkte dock ut redan i första rundan efter att ha förlorat mot JBK.

Fram var favoriter

De klubbar som ställde upp med spelare från sina fotbollslag gick det tämligen bra för, de var vana vid lagspel och att förflytta sig till ”rätt platser” på planen. JAIK och JIS båda lag bestod dessutom av storväxta spelare, vilket var en fördel även på den tiden.

Husqvarna IF var också nyfikna på handbollssporten och kom till start med två lag. HIF hämtade dock sina spelare från klubbens gymnastiktrupp, vilket visade sig inte vara helt lyckat. Gymnasterna var inte vana vid lagspel och åkte därför ut i ett tidigt stadium. Fram var den enda av klubbarna som tränat handboll tidigare och var därför tippade som favoriter. Men de storväxta spelarna i JAIK och JIS kunde avfärda Fram tämligen enkelt.

Så här gick det i matcherna

Jönköpings Gymnastikförening-Läroverkets IF 9-1, JAIK-I 12:s IF 10-0, JBK-Tord 6-3, Fram-HIF 1 23-1, JIS-HIF 2 9-1, Fram-JBK 13-7, JAIK-JIS 13-5, JAIK-Fram 15-9, JIS-Fram 15-6.

Slutställningen blev att JAIK vann före JIS och med Fram på tredje plats.

Liknande turneringar genomfördes även 1926 och 1927 men i mindre format. Efter det dog handbollen tillfälligt ut i Jönköping.

JAIF:s handbollslag på 30-talet

Trots framgången i turneringen för JAIK och JIS fick dock handbollen aldrig fäste på allvar i föreningen (efter 1930 JAIF). När handbollsserier kom igång i början av 1930-talet i Jönköping ställde visserligen JAIF 1933/1934 upp med både a- och b-lag i den lokala serien, varvid b-laget kom på en hedrande tredjeplats medan a-laget kom sist. Men sporten blev kortvarig i klubben, efter ytterligare en säsong lades sektionen ned, JAIF:arnas intresse för handboll var och förblev medelmåttigt.

Handbollsfeber 1939

När Jönköpings Idrottshus stod färdigt 1939 drabbades Jönköping av handbollsfeber. Inte nog med att Frams herrlag passande nog hade fått en plats i allsvenskan 1939/1940, de blivande ”stormakterna” Hallby, J-södra och Tord hade också börjat röra på sig. Men när handbollsintresset äntligen vaknade på allvar i Jönköping hade JIS, JAIK och JAIF redan lämnat scenen.

Möjligen var Will Stålbrand på 1930-talet en av de drivande till denna kortlivade sektion i JAIF. Han var sedan 1920-talet välkänd idrottsman i JAIF och JAIK, främst som spjutkastare, men också känd som en hårdför fotbollsspelare. Han hade utöver det ett stort intresse för handboll.[1]

Handbollsdomare Stålbrand

1934 var Will Stålbrand med och bildade Smålands Handbollsförbund. Under 1940-talet jobbade han som IB:s korrespondent i Jönköping och gjorde sig dessutom känd som duktig handbollsdomare. Han skrev faktiskt in sig i handbollens historieböcker då han blev den förste handbollsdomare i Sverige som lät frikast skjutas efter att matchtiden gått ut. Då var det en sensation som blev omskriven, nu hör det till det normala både i svensk och internationell handboll.[17]

Damhandboll på 40-talet

Handbollsintresset i JAIF var dock inte helt insomnat. Det väcktes till liv av Margareta Holm och hennes grupp med gymnastikflickor i slutet av 1940-talet. Holm hade innan friidrottskarriären, under sin skoltid, även varit en lovande handbollsmålvakt. Damhandbollen hade under årtiondet börjat växa fram i Sverige, så 1948 tog hon med sig sina kvinnliga gymnaster till Fram för att starta ett damlag. Tyvärr saknades både träningstider och motståndare, så intresset dog ut efter något år. JAIF var alltså först även där, på 1950-talet började flera klubbar i Jönköping med damhandboll.

AI-genererad bild. Så här kan det ha sett ut när JIS och JAIK möttes i handboll 1925 i Läroverkets gymnastiksal.