
Jönköpings AIF fick redan från början visa vad den gick för. I januari 1902 fick föreningen ett erbjudande från Svenska Gymnastik- och Idrottsförbundet samt från konkurrenten Svenska Idrottsförbundet att i augusti samma år arrangera Svenska idrottstäflingar, alltså den tidens svenska mästerskap.
Det var inte något enkel sak för den nya föreningen, som förutom att ordna tävlingarna på bästa sätt, med pompa och ståt, dessutom var tvungna att ta hänsyn till att de båda förbunden delvis hade olika regler för idrotterna.[1]
Det fanns före 1902 alltså två organisationer för svensk idrott, som tidigare båda var för sig arrangerat sina egna mästerskap och tävlingar. Nu hade de för första gången enats om att göra detta tillsammans.
JAIF tackade ja till erbjudandet och kom på så sätt att arrangera de första egentliga svenska mästerskapen någonsin i Sverige. De idrotter som ingick var gymnastik, friidrott och fotboll.
Tävlingar i Stadsparken
Tävlingsplatserna blev Stadsparken för den fria idrotten och gymnastiken medan fotbollen höll till på vallområdet i centrala Jönköping eftersom planen på Stadsparksvallen var för gropig för fotboll. Läroverkets gymnastiksal blev platsen diverse inomhusgrenar som till exempel viktlyftning, som ingick i gymnastik på den tiden.[1]
Arrangemanget gick alldeles ypperligt, om man får tro JAIF:s jubileumsskrift från 1950, även om det bara blev en enda medalj för JAIF. Men föreningen kunde också sätta en annan en fjäder i hatten efter tävlingarna.
Riksidrottsförbundets födelse
Det fanns innan tävlingen nämligen planer på att de båda förbunden skulle gå samman. Ett möte mellan de två förbunden var planerat under tävlingens gång. På sista tävlingsdagen, söndagen den 31 augusti, träffades företrädarna för de båda förbunden för en frukost på Restaurant Stadsparken, senare Alphyddan. När delegaterna kom ut från mötet kunde de meddela att de bestämt sig för att gå samman och bilda ett gemensamt förbund.[1]En historisk händelse i svensk idrott. 1903 i Stockholm bildades sedan Svenska gymnastik- och idrottsföreningars förbund, som 1947 bytte namn till Riksidrottsförbundet, RF.
Smålands IF bildas i november
JAIF-idealisten Adolf Ljunggren fick nog blodad tand av detta möte. Den 23 november samma år såg han till att idrottsföreningarna i Småland träffades i Jönköping och att de då bildade Smålands Idrottsförbund.[1]
Resultatmässigt gick det både upp och ner för arrangörsklubben i sitt första stora mästerskapsarrangemang. Den stora händelsen blev så klart att JAIF:s herrlag i fotboll tog sig till SM-final. En prestation som inger en viss respekt även 125 år senare, eller? Mer om detta under rubriken fotboll.
Erik Lemming satte rekord
De övriga hemmahoppen hade svårt mot det hårda motståndet i den svenska eliten. Det fanns ju ingen Jönköpingsbo som kunde mäta sig till exempel med spjutkastaren Eric Lemming, som redan då var en världsstjärna. Under tävlingen i Stadsparken passade han på att sätta svenskt rekord med 84.99. På den tiden räknade man kast med både höger och vänster hand, så det där var inte så långt som man skulle kunna tro, 50.44 med högern och 34.55 med vänstern blev Lemmings resultat, men för den tiden var det hisnande långt.
Nej, den ende Jönköpingsbo som placerade sig högt upp i resultat listorna var Gustaf Wallsten, som kom på fjärde plats i pressning av 70 kilo stång, vilket han gjorde sex gånger.[1]

Delegaterna från de båda förbunden Svenska Gymnastik- och idrottsförbundet samt Svenska Idrottsförbundet poserar utanför Restaurant Stadsparken, senare Alphyddan. De har precis kommit överens om att bilda den organisation som senare skulle få namnet RF, Riksidrottsförbundet. Foto från JAIF:s jubileumsskrift 1950. Fotograf okänd. Public Domain

100 meter löpning vid SM 1902 i Stadsparken, blivande idrottspampen Isaac Westergren i ledningen. Foto:JAIF:s Jubileumsskrift

Vykort från 1902, Erik Lemming kastar spjut. Bäckaby kyrka i bakgrunden
Bild från SM 1902 i Jönköping. Fotograf okänd. Public Domain

Annons i lokalpressen